Onsdagsfunderingar.

Knöla ihop och slänga i papperskorgen som skräp!? är det så man ska göra med människor som engång stått en nära, som en gång varit ens familj??? hmm, har inte riktigt förstått det, är inte naturligt för mej....människor man levt med i många år, människor som var små barn då.....men okej...släng bort mej på soptippen, för det är så det känns :( bort med alla minnen från den familjen, packa i hop alla känslor i en stor kartong och släng skiten.....släta över med en ny relation, ny familj, mosa ihop allt gammalt och in med lite nytt!! ja så fungerar det för vissa, men inte för mej och de mina, vi har känslor, vi är inga känslokalla gråstenar, utan fulla av liv.....som dock måste gå vidare....men inte på det här viset, en vän sa till mej, samla i hop alla fina minnen och känslor å "ställ upp på en hylla" och bevara dom där, and i try to do that every fucking day.....Men faan de känns inte behagligt att bli behandlad på det här viset...som en osynlig själ eller en jävla sopa! :( en gång var jag ju högt älskad och uppskattad.....och för mej kommer den människan alltid vara det.......trots att jag blir behandlad på detta enormt usla vis.
Beror det på feghet.....eller en jävla dumhet???!!

Puss och kram till alla fina människor som finns där ute....With Love / Anna <3